Våldsutsatta kvinnor går miste om rättigheter

En man som slår en kvinna.

Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning blir på grund av otillgänglighet placerade på vandrarhem och äldreboenden. Det kan Läns- och Riksnytt avslöja efter ny kartläggning.

- Jag har hört om fall där socialtjänsten har ringt kvinnojourerna och frågat om platser, men där kvinnojourerna har fått neka på grund av att man inte har haft tillgängligheten. Då har man istället valt att placera kvinnan på ett äldreboende, säger Linda Ohlsson, projektkoordinator på Eja - en jour för alla.

Vid en placering likt det här exemplet så går den våldsutsatta kvinnan inte bara miste om den säkerhet som finns i jourernas boenden, utan också den psykosociala hjälp som kvinnojourerna bistår med, anser Denise Cresso, projektledare för Eja. Hon ser en rad stora problem med det här missförhållandet.

- Du kan inte få kunskapen som du behöver utan hjälp av en kvinnojour. Du får inte heller veta att våld i nära relationer är vanligt, samt om och på vilket sätt du kan få stöd av kommunen för att kunna leva ett självständigt liv.

Vilka är de psykosociala riskerna när man inte får bo på en kvinnojour?

- Det är att du inte förstår att det är ett helvete att leva i en våldsam relation, säger Denise Cresso. Linda Ohlsson flikar in:

- Jag tänker att kvinnojourerna är de enda i samhället som verkligen har kunskap om våldet och får man inte den hjälpen så kanske man inte ens vet att man är våldsutsatt, för att man inte vet vad våld är.

Just nu jobbar Linda Ohlsson och Denise Cresso med ett arvsfondsprojekt som ska göra fler kvinnojourer tillgängliga för alla.

Reporter: Caroline Gollungberg